Nu ska jag gå och dricka bärs och eurodiscobowla!

David är i Stockholm ikväll. Jag ska se till att inte hamna på samma ställe som honom. För David är känd som killen som blir så full att han slår en brud. En gång var den bruden jag. Jag har fortfarande ett ärr på underläppen. Jag stod helt lungt i toakön på Debaser, smuttandes på min bärs. Då ser jag någon som springer fram och dunkar med knuten näve över mitt ansikte. Jag spottade blod i 20 minuter, och grät typ en tår. Sen skrattade jag jättemycket.

Min bestis Sedir hade födelsedagsfest igår, med temat Mustasch, ett mycket lyckat tema som vi även körde förra året. Jag kollade lite bilder ifrån den Festen och ser till min besvikelse att jag ser nästan exakt likadan ut idag som för ett år sedan. Men jag har ju ändrat håret typ 23 gånger under tiden. Det är som att jag alltid återgår till långt svart hår med sneklippt lugg i månad januari. Iallafall så tänkte jag att jag inte skulle köra på samma mustasch det här året, jag måste bräcka det, ha fylligare, större. grymmare. resultatet:

2008:

2009:

(det är en skugga, inte en blåtira eller skevt öga)

Dock fick jag höra att jag mest såg ut som en fucking dvärgschnauzer:

(ja, det är en kuk i bakrunden)

Jag har börjat drömma så jävla jobbiga mardrömmar. De är inte sånna där lååånga utdragna obehagliga. Utan snabba och skitläskiga, natten till måndag så drömde jag att jag åkte skridskor (säkert långfärds, grete) så ser jag hur isen spricker och jag försöker åka in emot land, men jag kan ju inte ens åka skridskor. och så går isen under mina fötter sönder och jag faller ner i det iskalla vattnet som skär som knivar och jag får ingen luft. Sen vaknar jag och en varm famn kramar mig och jag andas häftigt med hög puls. Det är en sån fyskisk stress att drömma sådant.

Inatt drömde jag att en liten dvärg gick runt i min lägenhet. Jag såg skuggan av en liten människa och trodde först att det var Alexander, men han är ju 196 cm lång, det vore ju helt ologiskt om han gick runt på knä i min lägenhet (eller?), mer logiskt var att det var den svarta dvärgen i “trapped in the closet” som jag såg med Johis. Det är en “urban musikal” eller hip-opera som det visst också kallas, med R Kelly. Den är helt sämst och man skrattar sig själv harmynt när man tänker på att R Kelly faktiskt gjort den där skiten helt seriöst, och att det är en stackars dvärg med som gömmer sig i ett soppskåp istället för the closet och skiter ner sig och äter körsbärspaj. Iaf, DEN lilla mannen trodde jag alltså sprang runt i min lägenhet, jag trodde det så mycket att jag tilloch med satte mig upp i sängen och tände lampan och jag var så jävla rädd. Jag hörde själv hur jag andades och utrbröt ett litet “hallåå”. Såklart fick jag inget svar. MEN DET VAR JÄVLIGHT LÄSKIGHT!

 Finns det inga piller emot mardrömmar? kanske i min favoritbutik apoteket.

saker jag fått höra att jag är väldigt dålig på:

att svara på sms
att svara på samtal
att svara på mejl
att svara på msn
att svara på facebook-chatten
att ringa upp när någon ringt
att lyssna av telefonsvararen
att dyka upp på förfesten
att dyka upp på klubben
att komma i tid

något jag är väldigt bra på är alltså att vara otillgänglig.
Fast det stämmer verkligen inte.

Det här är Elin, min kusin.

På repeate just nu: Prince - When doves cry

Den är så sjukt jävla bra, jag älskar fingerknäppet i början och tanken på hans lilla fasta stjärt.

Touch if you will my stomach
Feel how it trembles inside
You’ve got the butterflies all tied up
Don’t make me chase you
Even doves have pride

GUD. DET HÄR ÄR SÅ LIKT MIG. Jag ser exakt ut som Pelle när jag gråter. Om jag bara skulle klippa av mitt hår och färga det orange så skulle ju likheten vara sjukt slående

Min röst är så jävla barsk. Jag undrar seriöst hur jag låter när jag är genuint kärleksfull och öm. Uppenbarligen låter jag sjukt hård när jag pratar normalt iaf. Min nya kollega Karin är en sån som svarar på samma sätt tillbaka. Det är jävligt bra, för idag har hon gapat tillbaka till mig flera gånger och jag fattar verkligen ingenting. Men det är ju för att jag inte märker hur jag själv låter. Det är nyttigt att öva på sådant. Nu börjar jag förstå varför folk så ofta missuppfattar mig. Det är som att ha konversation över sms eller msn, då måste man skriva “haha” och göra fula smileys för att det inte ska missuppfattas. Jag kanske borde börja med det när jag pratar, “HAHAH”  -le med tungan utanför munnen-. HÖHÖHÖ HIHIH!

nu är jag sjukt sugen på falukorv.

Inte trodde jag för två år sedan att jag skulle bli kvar på ett och samma jobb i över ett år, eller att jag skulle ha nagelförlängning och extensions i håret, bara klä mig i klänningar och bry mig om motion och att äta rätt. Men se, här sitter jag med mitt röda läppstift och minnet av slitna jeans, gympadojjor, keps och en bärs i handen är nästan helt borta. Den lilla grabben i mig finns såklart kvar, han syns bara inte.
(okej min hållning och skrivstil ligger fortfarande på en tolvårig pojkes nivå)

Redigera

Isabelle är bara några cm ifrån dvärgväxtbidraget 16:03 - Kommentera - Visa kommentarer (11) Dölj kommentarer (11)

 Alexander klockan 16:06 den 20 januari

Vadvardetjagfuckingsava? :D

 Isabelle klockan 16:09 den 20 januari

haha. ja, jag känner mig lite snuven på konfekten om man säger så.

 Alexander klockan 16:12 den 20 januari

Men vad ska korta med bidrag till? De/du äter mindre, hittar lättare klädstorlekar, sitter skönare på bussen etc.

JAG å andra sidan skulle vilja ha cash för alla de gånger jag slagit huvudet i de där gula stängerna i tunnelbanetaket, för att jag måste äta mer och för att jag “måste” köpa dubbeltäcke etc. :D

 Maria  klockan 16:15 den 20 januari

vafan, är du kort? det har jag inget minne av..

 Alexandra klockan 16:15 den 20 januari

hahaha :D

 Isabelle  klockan 16:17 den 20 januari

Haha. men vadå, kortväxta människor är mest utsatta i samhället, folk ser ju “ner” på oss hela dagarna, och vi måste prata jättehögt för att ens synas och höras. Och vi får ont i halsen av det, och ont i nacken av att se upp. Och så når vi aldrig någonting och det är förnedrande och man får mindervärdeskomplex. :(

maria 162 cm, inte så koert :)

 Maria  klockan 16:18 den 20 januari

162 cm? det är ju inte kort! var går gränsen då?

 Alexandra  klockan 16:20 den 20 januari

haha malin är 156! får hon något bidrag?

 Isabelle klockan 16:21 den 20 januari

min kollega sa 150.
fatta att få 1000 spänn i månaden för det :)

 Olivia   klockan 16:54 den 20 januari

det är 150cm! jag har kollat med 118 100. dom har ALLTID rätt!

 Isabelle  klockan 17:11 den 20 januari

AHHAHA. fan vad kul.
men då har vi svaret. jag är alltså 12 cm ifrån.

Olivia Levererar bra där tycker jag. Den frågan som tyngt mig så mycket (alltså hur många cm jag är ifrån ett fucking bidrag) Jag tycker dock att killar under 160 cm borde få ett liggbidrag, så de har råd att köpa en ascool bil eller bjuda brudar på 100 drinkar eller köpa prostituerade. För så korta män lär ju inte få ligga? Kanske är det för att jag själv är så kort som jag tycker att korta män är Osexiga, tyvärr.

Jag var så jävla trött i morse att jag seriöst bara ville lägga mig brevid den här mannen och skeda honom och sova.

ja, Han lagar rulltrappan.

En annan skön grej jag kom på idag är att ingen kan veta vad jag tänker och känner om jag inte säger det. Jag hade visst missat det, att folk inte kan läsa av mig. Hallå, telepati då!

Idag gjorde jag något jag nästan aldrig gör, något jag är fruktansvärt dålig på. Att blotta mig själv känslomässigt, och kliva ett steg ifrån “hårda roliga tjejen” och faktiskt berätta för någon hur jag känner, att jag är besviken och känner mig sårad. Jag gjorde det, men det var väldigt svårt. Jag blev överrumplad av mina egna känslor och kunde inte hindra att tårarna föll. och som de föll. Inte ett ord i mina meningar var stadiga. Men jag ville inte svälja, jag ville vara ärlig för min vän. Det är så sjukt utvecklande för mig att faktiskt tillåta mig själv att känna så, att vara ledsen. 2009 är det året jag ska jobba med detta. Så förlåt mina vänner men jag kommer inte bita ihop, jag kommer säga till, men det kommer bara föra oss närmare varann.

Grete woodo med Bullen 22:35 - Kommentera - Visa (1) kommentarerGöm (1) kommentarer

Isabelle klockan 03:43 den 18 januari

“två i huvudet. två i ögonen, tre i hjärtat, en på kuken och en i röven.”

Jag har börjat tro att jag blir filmad nu också, så det blir inge mer gräva-i-näsan-stoppa-finger-munnen för mig.

På sista tiden har jag börjat tro att jag är buggad. Alltså jag tror egentligen inte att jag är det men jag tänker hela tiden “tänk om jag var det”. Det har gjort att jag ibland pratar lite högre bara för att jävlas med dem som buggar mig. och att jag helt plötsligt ropar “BUUU” och skrattar högt efteråt. Ja, några av er kanske tror att jag bara skyller ifrån mina tics.
Jag har också börjar tänka att folk (FBI) läser av min mobil. Det skulle verkligen kunna ske. för i min utkorg hittar jag ord och meningar som; “Svartmäklare” “Manshoror” “haha, ska jag börja sälja kokain?” och “be honom att sticka in pistolen bara”. Tänk om jag blir övervakad nu? Tänk om de lyssnar av mina samtal. VAD SKA DE TRO NÄR JAG OCH GRETE PRATAR FÖRETAGSHEMLIGHETER?! Tänk om jag är buggad så hör de när jag har sex och så spelar de in det och skickar det till min mamma!!

IHIHIHIH. alltså nu har jag lyssnat på Muse i flera timmar, jag älskar spotify för man kan lyssna på musik som man lyssnade på när man var 15. Jag blir fett nöjd av att känna mig som 15 igen, för jag vet att mitt liv är så mycket roligare 7 år senare.

15 år och svår!

22 år och troligen ännu svårare, vad var det jag fick höra idag?;  “odatebar” HAHA!

HAHAHA. alltså jag fick skitsnygga analkulor av Filippa och Malin i födelsedagspresent. De var genomskinligt lila och jag hade dem som drinkpinne. Men nu blir jag fett besviken. Varför fick jag inte dom här roliga analkulorna istället?

(fråga mig inte varför jag sitter och kollar på analkulor)

Jag ska berätta en rolig historia om tourettes; Jag har tourettes!

Igår försökte jag övertyga Johis att det är jag som skrivit chumbawambas låt “Tubthumping”, Det skulle ju vara helt rimligt om det inte var så att jag då skulle ha varit 10 år och skrivit den här texten:

I get knocked down
But I get up again
Youre never going to
Keep me down

Pissing the night away
Pissing the night away

He drinks a whisky drink
He drinks a vodka drink
He drinks a lager drink
He drinks a cider drink
He sings the songs that
Remind him
Of the good times
He sings the songs that
Remind him
Of the better times

Johis sa att jag kanske skrev om min pappa. HAHA. Jag tycker iaf att låten handlar om mig.

Åhh Tiki Room har blivit mitt lilla smultronställe, tack för det Anna. Jag och Nour hängde hos Nakenbakishäng Johis med han och Jimmy, Sen drog vi till Tiki Room där vi inte fick vara ifred i mer än 20 minuter innan 8 grabbar ville trängas med oss runt VÅRAT bord. Men det var okej för de bjöd på Vulkandrinkar. Det var svettigt och hög musik och god drinkar = perfekt. Sen när Tiki Room stängde gick jag och Nour genom halva stockholm för att gå in på ett ännu mer svettigt och stökigt ställe på söder, men på vägen dit så tog vi kort på oss själva.

Mina nya favoriter: Tiki Room och Idka Älskog

Jag körde visst “svåra sailortjejen” igår.

Det betyder att man är helt som vanligt, nästan lite lugnare än vanligt. Men är egentligen väldigt onykter. Men ingen märker det, och man själv märker det inte heller. Dock så förstår man det dagen efter, för man minns ingenting.

Det jag minns är iaf förfesten hemma hos mig, jag blir iaf väldigt påmind om att den skett, och jag orkar inte göra någonting åt det. Men det var väldigt mysigt, jag Nour Grete Malin och Ville. Ville fick nästan inte prata någonting. Så är det att vara kille.

En grej jag också minns ifrån igår var att flera olika personer kallade mig för Guapa. Och det är så lustigt för det är flera olika människor som kallar mig det som inte alls har någon connection till varandra.

MEN GUD VAD JAG BAKISBABBLAR. “Håll tyst och kyss mig din toka”

LURING!

jag satsar på snefylla istället ikväll. skitfull ska jag bli. och råka slå en gambian!

jag tror vi bangar utgång på klubb med svettig dans och äckliga män, och dricker goda drinkar på tiki room istället. COME AND JOIN US!

Lilla bögfarbrorn i garderoben

Monstret i klänning

och haschpsykosen Ursula

Det är tre sköningar som kommer göra Stockholm fruktansvärt osäkert imorgon Fredag.
Vi har gjort det förr.
(dock går det rykten om att bögfarbrorn i gardegarderoben troligen ska springa efter småpojkar hela kvällen, det återstå att se)

Alla vet att det är sjukt jobbigt att gå och handla när man är hungrig. Man köper bara massa onödiga grejer för att man blir sugen av att se dem just i den sekunden. Sen kommer man troligen inte ens äta skiten, för bara man fått lite mat i magen är man inte alls sugen på skumtomtar längre. Men, det finns något som är värre. Att gå och handla när man är bajsnödig. Kroppen utsätts verkligen för maximal stress, och man hittar ingenting man vill ha. och därför köper man bara det man ser och springer hem.

så alltså är det egentligen smartare att gå och handla bajsnödig. Fast man måste gå tillbaka till affären dagen efter och köpa allt man inte hann köpa.

Jag har precis haft glassfestival. Jag gillar ju egentligen ben & jerrys men idag testade jag lite häagen-dazs. Såhär tycker jag efter att ha testat 4 smaker:

cookies & cream - Mycket god, den påminde mig om min och Alexandras USA/Canada-resa. Vi åt nämligen typ 2 cookies milkshakes om dagen. (vi gick också upp typ 10 kg i vikt, var) Jag önskade dock ännu mer coockie smak.

Belgian chocolate - VÄLDIGT MATIG, stark kaokasmak. God fast nästan lite för mycket. den fick mig att tänka på ben & jerrys jättegoda chokladglass, och jag blev lite lessen i hjärtat.

Dulce de leche - Väldigt mycket kolasmak, gott med kola innuti. Det blev min favorit, men var väldigt söt och jag saknade fortfarande ben & jerrys chokladen.

strawberry cheesekake - Så jävla söt att det gjorde typ ont i munnen. jag är mer salt än söt om man säger så. Den var god men för vaniljig för min skam (HAHHAHA. vadå skam? vaniljskammen!, SMAK menade jag ju)

Ja, efter min lilla glassfestival så känner jag mig ganska nöjd. inget går upp emot Ben & Jerrys Phish Food  Men det var värt ett försök. det är fin glass. FAN, nu kom jag på att jag glömde ta mina laktostabletter.

Den här dagen blev verkligen inte som det var tänkt. Efter ett plötsligt dödsbesked kom jag och Grete på att också vi kommer dö någon dag. Det hanterade vi genom att Grete satt och spelade gitarr (djupt) och jag sov på sängen, med händerna knäppta på magen (djupare).

Det är så knasigt att man nästan blir chockad när man kommer på att man själv faktiskt också kommer dö någon dag, och att dem man älskar också kommer dö. Det får mig att tänka om, jag måste ta vara på det jag har.

 jagälskarminpenis har blivit spammad! (troligen av giriga stalkers)

buyisabelleonline.ru

 Gud, mitt jävla kändiskomplex bara eskalerar. Nu kände jag att jag inte riktigt ville skriva i bloggen vart mitt nya favorit bärs/drinkar-häng är någonstans. Ifall att någon av mina stalkers skulle gå dit bara för att se mig. Men jag skiter i mina “stalkers” och säger att ni numera kommer hitta mig nere i källaren på Tiki Room drickandes någon jävligt exotiskt cocktail. Jag kommer sitta där med dålig hållning och vara arg på världen precis som idag, och alla andra dagar.

mer om mitt kändiskomplex: jag drömmer att det är pressfotografer inne i min lägenhet som tar kort på mig när jag sover, när jag går på stan och folk kollar på mig så tänker jag att de gör det för att de känner igen mig, när jag pratar om personliga saker med kompisar på offentliga ställen försöker jag så gott det går med min mansröst att viska så ingen ska börja blogga om det.

Jag vet inte alls varför men mina expojkvänner har typ en tvångstanke att de MÅSTE påpeka saker om mig. mest mitt utseende. typ; Vad är det du har på dig?, vad har du gjort med håret?, Vad liten du är!, Du luktar konstigt..

Och Johan (lill-snorren) har de senaste gångerna vi setts sagt “Är det en gammal finne du har på överläppen, eller är det läppstiftet som är utsmetat” Och varje gång har jag fått svara “Nej det är ett ärr jag fick efter att jag var så onykter att jag gick in i en betongvägg”

Ja, sorligt men sant. Dock är jag väldigt glad att det ända ärret jag har är en liten prick på överläppen, som tyvärr ser ut som en gammal finne. Men jag tycker att mina ex ska kommentera hur jävla bra jag är i stället. höhöhö hihihi.

(på kortet är klockan 7 på morgonen, jag har precis blivit hemskjutsad av polisen efter att ha suttit på maria beroendekliniken i några timmar. jag är nöjd och glad och har på mig en fet guldkedja)

aha. antiklimax! jag skulle gå in på min blogg men råkade istället skriva iloveyou.se, åh freud. om du ändå kunde vara här nu och prata med mig.

förövrigt så verkar mina nya mediciner fungera riktigt bra.

öhh, det blev ett nyktert nyårsfirande i temat; Sjukdom.